onsdag 28 mars 2012

Matchrapport: Oranje - FC Innerstan Stockholm 2-2 (1-1)

En kväll med många positiva inslag och några negativa. En positiv sak var att vi är fortsatt obesegrade i år, en negativ är att vår segersvit bröts. Men vi borde ha vunnit matchen, så spelmässigt känns det ändå okej.

Med 15 man på skadelistan och många tunga pjäser borta såg det lite småtunt ut inför kvällens möte mot på förhand uppsnackade FC Innerstan. När Kim sen fick feber, Adam fick halsont och Pippo kände sig hängig sent var vi plötsligt 12 man, och efter att Wahlund fått ont i ryggen efter en tackling på uppvärmningen såg det inte alls bra ut. Men Wahlund kunde spela och Pippo dök upp en kvart in på matchen.

FC Innerstan var dock inte heller mer än 12 man, så oddsen var ändå ganska jämna.

Vi inledde ganska bra, och ganska tidigt syntes det vad Innerstans taktik var: 4-5-1, ingen hög press, utan samlat ganska lågt med fokus på kontringar. Och detta gjorde de bra när chansen gavs. Ganska snabbt började Innerstan ta över matchen, när vi var lite för sega med bolleveranserna, virriga i positionerna och var lite för tysta och stillastående. Innerstan visade här upp tydliga division 6-kvaliteter. När de vände spelet skedde det med fart, beslutsamhet och kvalitet. Trots det skapade inte så många riktigt vassa chanser, och de som skapades avslutades inte tillräckligt bra för att generera i nätrassel. Men halvvägs in i första kom ettan för de svartklädda motståndarna. Jonathan missade lite i en utrusning och Innerstan-forwarden kunde lägga in bollen i tomt mål, även om siste back var väldigt nära att hinna rädda bollen.

0-1 var fullt rättvist hittills, men vi hade också en bit upp till en bra nivå. Efter målet började vi så sakteliga komma in bättre i matchen också. Vi hamnade bättre i positionerna, vi spelade runt med lite mer fart och när Lasse slog en fin långboll till Pippo gjorde Pippo det han gör bäst - mål! Väldigt skickligt, där han dunkar in den vid bortre stolpen, trots att han kommer ganska långt ut till höger i straffområdet. 1-1, mycket skönt! Nu börjar vi komma in matchen allt mer också, och Innerstan börjar visa lite trötthetstendenser. Sista kvarten av första halvlek är vår, och vi går till halvtidsvila med en positiv känsla ändå.

Vi glömmer första halvtimmen och fokuserar på sista kvarten. Vi kan ändå spela runt bollen lite snabbare, spela ännu mer som ett lag och vara mer kompakta. Och allt detta lyckas vi med i andra. Vi tar tag i taktpinnen direkt i andra och äger spelet från start. Innerstan har ju kvalitet och känns aldrig helt ofarliga, men de kommer loss väldigt lite, medan vi styr spelet och skapar en del framåt. Dock inte så mycket högkaratigt, trots allt, utan vi känns som allra farligast på våra fasta situationer, mycket tack vare Mickes fina vänsterfot och våra långa och nickstarka spelare. Detta ger även upphov till 2-1. Micke slår en fin hörna, Gunnar nickar ner bollen mot mål, får tillbaka den och slår den via en Innerstan-back till Pippo vid mållinjen, som rakar in den.

Nu känns det verkligen som vår match, och dessutom har Hille dykt upp precis när andra halvlek började - mycket välkommet - och han blir tongivande direkt när han kommer in. Hela andra halvlek ser ut på ungefär samma sätt - vi styr spelet, känns klart farligast, men kommer till ganska få riktigt heta chanser. Innerstan sticker upp då och då och känns farliga ibland, framförallt en gång när en svartklädd forward går förbi Jonathan och lägger bollen i gaveln istället för det tomma målet ur i och för sig väldigt dålig vinkel.

Det känns som att vi har bra kontroll på matchen, och löser de flesta situationer med lugn (ibland nästan för mkt lugn...), tålamod och rörelse. Men med fem minuter kvar blir vi lite för kalla och tappar bollen utanför eget straffområde. Bollen går till en FCI-spelare som tack vare en fin båge över Jonathan kvitterar från ca 20 meter. Innerstans första mål var mycket rättvist, men detta känns som en riktig kalldusch, även om Innerstan orkar med en liten forcering sista tio.

Sammanfattningsvis är 2-2 ändå ett okej resultat, men vi borde ha kunnat vinna matchen. Men Innerstan är det bästa motståndet hittills under försäsongen, och det är skönt att vi kommer tillbaka från underläge och är det bättre laget hela andra halvlek. Innerstan hade säkert kunnat vara starkare med några avbytare till, men står upp bra hela matchen ändå och gör det svårt för oss. En bra och tuff match, men med väldigt få fula grejer. Ett skönt lag att möta.

Slutligen måste jag säga att det är så skönt att se att vi har en sån hög normalnivå nu. Vi byter ut halva matchtruppen mellan varje match och idag saknas som sagt många starka namn, men ändå gör alla en bra match och visar verkligen att de vill vara med och konkurrera om platser ordentligt. Jag känner att vi har rätt mycket mer att ge ändå, men efter sex raka matcher utan förlust och 25-7 i målskillnad är jag förstås inte annat än helnöjd. Men när spelsystemet sätter sig, och vi blir mer samspelta, kommer vi att bli ännu en klass bättre. Det kan bli en kul säsong i år!

/Mister

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar