Vinsttrenden håller i sig, även om vi blev mer prövade i den här matchen än de senaste två.
Vi inledde dock darrigt, och hade svårt att förhålla oss till Mosebackes spelsystem och tuffhet. De senaste träningsmatcherna har ju varit väldigt snälla affärer, men nu var det dags att börja gå in ordentligt i duellerna. Efter ett tag började vi hitta spelet så småningom, men det var Mosebacke som gjorde första målet. En hög boll studsade oväntat och ställde jonathan i målet, som fick se hur bollen retfullt studsade in via den bortre stolpen. Målet var kanske inte helt orättvist eftersom de ljusblå sett lite vassare ut i inledningen av matchen. Replik skulle dock komma ganska snart, genom en hörnvariant signerad Micke. Genom att signalera för specialhörna så förvirrade han spelarna i båda lagen, och han kunde helt enkelt slå in bollen direkt i mål, det såg åtminstone inte ut som att någon touchade hörnan innan nätet rasslade. Två ovanliga mål, och det hade lika gärna kunnat stå 0-0 i halvtid, då inget av lagen vaskade fram några superchanser.
I halvtid pratade vi om att röra oss bättre och att spela tills domaren blåser. Det blev lite bättre redan i inledningen, och efter ett mönsteranfall med klapp-klapp-spel på mitten kom bollen till Calle långt ute på högerkanten. Han slog ett fint inlägg till Gunnar på bortre stolpen som nickade...i ribban! Bollen gick rakt ut till mittbacks-tomas som initierat anfallet och smugit upp bakifrån. Han gjorde inget misstag, utan placerade säkert bollen till vänster om målvakten. Ledning med 2-1 för de för dagen svartklädda oranjekrigarna!
3-1 kom inte alltför långt senare, en boll från vänsterkanten nådde Moises som skarvade vidare till peter. Peter drev in i straffområdet, höll bort försvararen och satte bollen säkert vid bortre stolpen, helt otagbart för målvakten. En fin prestation, och det är bra att många av våra anfallare redan hittat målet!
Vid 3-1 kändes det ganska tryggt, och Mosebacke kändes ganska ofarliga när de stack upp med en och annan långboll eller dribblingsräd från mittplan. Det syntes att båda lagen hade en del försäsongsrost att jobba bort, och de heta chanserna var ganska få. Minnesvärt är dock Jonkers patenterade glidtackling, som idag kom när en Mosebackespelare lyckats smyga in bakom övriga backar. Som vanligt när det gäller vår tacklingsspecialist så var det perfekt på bollen, men samtidigt fick motståndaren ångra att han försökt ofreda vårt mål.
Nu var matchen nästan slut, men en Oranjematch 2012 är inte slut förrän mål-Moisés sagt sitt. Med en minut kvar så frispelades han och satte fyran sådär nonchalant som bara en riktig målskytt kan, trots att han knappt kunde springa efter en halvskada.
Det som grusar glädjen för dagen var att virvelvinden Douglas ådrog sig en bristning i första halvlek, att Tomas sträckte sig i andra, och Moisés fick sin (förmodligen lindriga) skada. Med en månad kvar till seriepremiären så hoppas vi att de samtliga snart är tillbaka i spel!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar