För er som inte vill läsa den långa versionen: Grymt bra match av Oranje ikväll, med ett avgörande i typ 94:e minuten, mot ett lag som förra året låg tre divisioner över oss!
För er övriga, håll till godo nedan.
Dags för årets första tävlingsmatch och det blev stentufft motstånd direkt, i form av Långholmens FC, som normalt håller till i division 4, men som åkte ur förra året. Inför den här matchen hade de även värvat Bajen-profilen och klasspelaren Christophe Lallet, som spelade allsvenskt 2012-2013 och i förra året i Superettan. Alltid kul att möta spelare med egna Wikipedia-sidor. Men den här matchen kom han ingenstans, även om han fick visa sina kvaliteter vid några tillfällen.
Rasmus började med att slå in vår bonusstraff (eftersom vi ligger en division under LFC) - en skön start!
Därefter var matchbilden den väntade: Långholmen hade mest boll, medan vi fokuserade mer på att ligga rätt och behålla kylan när vi väl fick tag i bollen. LFC skapade inte så mycket mer än halvchanser och vi lyckades hålla i bollen riktigt bra när vi fick tag i den, utan att tjonga iväg bollen. Och halvvägs in i halvleken visade Krispin och David just väldigt kyla. En chippassning av högsta klass seglade retfullt över mittbacken, David löpte perfekt och fick med sig bollen i kamp med sista backen och fri med målvakten gjorde han som Zlatan mot Liechtenstein i höstas. En liten fint, så att målvakten låg och simmade, och sen rullade han in bollen i det övergivna målet. Sjukt läckert.
Därefter var matchbilden den väntade: Långholmen hade mest boll, medan vi fokuserade mer på att ligga rätt och behålla kylan när vi väl fick tag i bollen. LFC skapade inte så mycket mer än halvchanser och vi lyckades hålla i bollen riktigt bra när vi fick tag i den, utan att tjonga iväg bollen. Och halvvägs in i halvleken visade Krispin och David just väldigt kyla. En chippassning av högsta klass seglade retfullt över mittbacken, David löpte perfekt och fick med sig bollen i kamp med sista backen och fri med målvakten gjorde han som Zlatan mot Liechtenstein i höstas. En liten fint, så att målvakten låg och simmade, och sen rullade han in bollen i det övergivna målet. Sjukt läckert.
Vi fortsatte hålla samma nivå hela halvleken, och LFC skapade visserligen några chanser, men försvaret, Martin i mål och en viss oskärpa av LFC-anfallarna gjorde att målnollan var intakt i halvtid.
Andra halvlek började ungefär som den första slutade, men efter en stund började LFC kännas farligare och vi fick inte riktigt fast bollen när vi hade den. Tyvärr hjälpte vi dem dock trots detta på traven, när en rensning olyckligt träffade en svartvit anfallare och bollen studsade till dennes forwardskollega, som kunde slå in bollen i öppet mål. Bittert när vi försvarat oss så bra, men vi ledde fortfarande.
Och det var väldigt viktigt att vi kunde fortsätta freda målet efter denna näsbränna, för att känna att matchen fortfarande var i våra händer. Till slut fick vi ändå kapitulera igen, även denna gång lite onödigt, och efter en riktigt fantomräddning av Martin i mål, men på returen var återigen en LFC-spelare närmast och hetast. 2-2 med cirka kvarten kvar.
Nu flyttade vi upp spelet lite och även vi fick lite hjälp på traven av motståndarnas nummer 22, som med 10-12 minuter kvar tog sitt andra gula kort, vilket också bidrog till att matchbilden nu blev helt jämn. Båda lagen skapade ett par chanser, vi minns framförallt Wisses stenhårda skott några cm på fel sida om stolproten, men när klockan tickade in på övertid var det fortfarande oavgjort och straffläggarna var redan klara i våra huvuden. Men...Jaime vägrade acceptera det och slet som ett lejon nere på vänsterkanten, fick med sig bollen trots fula tilltag mot sig och när han sen fick en tackling till kunde han inte fortsätta, utan blodet rann nerför ett sår i huvudet. Debuterande Krispin, som strax innan hade meddelat att han var klar för idag, slängdes trots detta in för att slå frisparken och tur var väl det: En perfekt frispark mot bortre stolpen, och där kom Neal med sin guldpanna och tryckte in segermålet långt efter ordinarie tid! Det var längesen jag såg sån målglädje i Oranje, det var nästan mer än i straffläggningen i höstas.
Sammanfattningsvis är vi sjukt stolta över våra grabbar ikväll. Långholmen låg som sagt tre divisioner över oss förra året, och vi genomför matchen på ett strålande sätt. Det ska sägas att om de hade haft toppklass på avsluten idag hade det kunnat sluta annorlunda, men det är ju liksom en del av sporten att sätta dit bollen. Det är många som gör storslagna insatser idag, men jag tänker inte nämna någon, utan konstaterar att laget Oranje tog en riktigt tung skalp ikväll. Extra roligt att LFC var bittra över att planen var hal att spela på, en kväll i mitten av februari, när de själva avböjde att spela på uppvärmd plan på grund av kostnaden. Dock vill vi tacka LFC för stor hjälp när Jaime blödde från huvudet, det uppskattades mycket!
Nu väntar ännu tuffare motstånd i form av division 3-laget Stockholm Internazionale, tränat av Daniel Nannskog. Blir riktigt skoj.
Hup Oranje!!
