Matchrapport: Makkabi-Oranje 0-5 (0-1)!

Den som väntar på nåt gott ... Andra lag dröjer, eller uteblir helt, med sina matchrapporter när det har gått dåligt. Vi är precis tvärtom. :-)

Matchen spelades alltså förra söndagen, och som de flesta vet var det en riktigt skön match med Oranje-ögon sett. Så här gick det till.

Oranje kom från två nedslående matchen, först väldigt onödiga 1-2 mot Azzurri och därefter sinnessjuka 5-5 mot Samp. Makkabi i sin tur kom från två matcher mot samma lag, men de hade istället för en poäng tagit sex poäng ... Tippningen på vår hemsida vittnade också om att Makkabi i de flestas ögon var favorit i detta möte. Men det brydde vi oss inte så mycket om.

Matchen inleddes relativt jämnt, även om vi kändes lite vassare offensivt. Och det dröjde inte länge innan Pippo (tror jag) spelade snett inåt bakåt till Adam, som okarakteristiskt nog la vänsterskottet från nära håll utanför bortre stolpen. Den normalt tystlåtne skytteligaledaren skrek ut sin besvikelse, och det är ovanligt. :-)

Men det dröjde inte så länge innan han fick en ännu bättre chans, denna gång var festfixaren Moisés. Moisés blev nerdragen en liten bit inne i straffområdet och på den efterföljande straffen stegade Adam fram och satte årets fjärde straffmål, både för honom och laget. Skönt och ganska rättvist sett till matchbilden. Efter detta började dock Makkabi bli lite farligare. De hade hela tiden spelat rätt okej, men inte kommit förbi vår stabila backlinje med några farligheter. Detta trots att de frångick sin tidigare spelstil och nu slog väldigt mycket bollar i djupet. Nu kom det ett flertal frisparkar, hörnor och inlägg som var farliga, men jag och backlinjen lyckades nicka eller boxa bort samtliga.

I första halvlek mot Samp spelade vi ett sprudlande anfallsspel, men ledde ändå bara med ett mål i halvtid. Denna gång genomförde vi en långsammare, men mer kontrollerad halvlek. Bra passningsspel, fin bredd, bytte kant ofta och höll hela tiden hyfsat bolltempo. Vi saknade lite djupledslöpningar offensivt, men hade trots det skapat några riktigt farliga chanser, men Makkabis målvakt imponerade flera gånger.

1-0 i halvtid och även om vi var rätt nöjda fanns det mer att ta ut, framförallt offensivt. Och när Makkabi var tvungna att kliva lite högre för att göra mål blev det lite mer ytor för anfallarna att springa på. Halvleken började dock med att Steffen fick bollen 25-30 meter från mål, ser att målvakten är långt ute och smeker iväg en chipp över honom...men i ribban. Synd, hade varit riktigt vackert annars. Trots de ovan nämnda ytorna kom nästa mål ändå inte på nån djupledsboll, utan på en hörna. Steffen slog hörnan på bortre stolpen och Bernard, som i sista sekund bestämt sig för att hänga med upp på hörnan, kom farande med full kraft och nickade via målvaktens fingrar in bollen med kraft till en skön tvåmålsledning!

Detta knäckte dock inte Makkabi, som fortfarande verkade tro på en vändning. De fortsatte att spela hyfsad fotboll, men även i denna halvlek hade de svårt att skapa så mycket. De kom ofta ut med bollen på kanten, men därifrån blev det sällan farligt. Vi skapade å andra sidan riktigt farliga chanser, men på de frilägen vi fick var vi antingen lite tandlösa eller så gjorde Makkabi-målisen (de blåkläddas klart bästa spelare denna dag) en grym räddning. Så då fick vi väl gå tillbaka till vårt tidigare vinnande koncept - fasta situationer. Denna gång var det Moisés tur att slå hörnan, som damp ner framför Macce, som dundrade in bollen i bortre gaveln med vänstern. Mål för Mac Attack för andra matchen i rad!

Nu kändes Makkabi som ett slaget lag, och orken började tryta. De tre avbytarna kunde bara ge tillfällig lindring och nu handlade det mest om att hålla nollan och göra ett par till framåt för oss. Vi fortsatte att hota i djupled, men med samma utfall ... tills Steffen hittade en sopren Moisés på bortre kanten. Moisés satte inte högsta fart, det behövdes inte med så mycket yta, och när han närmade sig straffområdet chippade han snyggt bollen otagbart över den utrusande målvakten. Läckert!

Vårt försvar fortsatte att sköta sig fläckfritt och Emil, som varit missnöjd med sin insats mot Samp, satte inte en fot fel denna dag. Mittfältet fortsatte vara rörligt och ett spelfördelande nav och våra yttrar och forwards hotade hela tiden med löpningar eller var spelbara längre ner. Och ett mål till skulle det bli, dagens snyggaste. Återigen hamnade både Moisés (passningsläggare på hörna) och Steffen i poängprotokollet. Moisés hörna kom i alla fall bort till Steffen bortanför bortre stolpen, väldigt nära kortlinjen, och när alla, efter en studs, väntade sig ett inlägg från Steffen kom istället ett van Basten-inspirerat skott som dök ner strax under bortre krysset. Inte riktigt van Basten-klass (Steffen lät ju bollen studsa en gång ...), men inte långt från holländarens mål från EM-finalen -88.

5-0 slutade sen matchen, och vi kunde kliva av planen fullt nöjda med målproduktion, försvar och spel. Riktigt skönt efter en seg start på hösten.

Som sagt, en riktigt kontrollerad och bra insats, som ändå inte nådde de allra högsta höjderna. Men å andra sidan undvek vi svackor i matchen, vilket vi ibland har svårt att göra. Många var väldigt bra, och trots att Steffen och Moisés gjorde tre poäng var i matchen delas Matchens Lirare-utmärkelsen denna gång av Emil, som var omutlig i försvaret med tajming och beslutsamhet, och som slog många fina frisparkar, och Danne, som efter flera månaders frånvaro klev in och dominerade på mittfältet, både som bollvinnare och passningsspelare.

Nu tycker jag att vi håller den här nivån säsongen ut!

/Boss