Matchrapport: Oranje - Tolkarna 4-3 (2-1)!

Det var dags för årets fjärde seriematch, och förhoppningarna om en seger var stora. Vi hade spionerat på Tolkarna mot SUS, när de förlorade med 0-9 utan att SUS spelade bra, och var föga imponerade. Däremot vittnade 1-2 mot både Samp och Makkabi om att de kunde bita ifrån riktigt bra. Och redan före matchen stod det klart att den ålderstigna och viktmässigt tunga trupp Tolkarna ställde på banan mot SUS var som bortblåst. Istället väntade ett ungt lag, med riktigt bra speed under fötterna här och där.

Mot Westis släppte vi in 0-1 efter ca 12 minuter, mot Snipers efter 6 minuter, mot KFK efter 3 minuter ... och då var det ju bara logiskt att vi nu släppte in 0-1 efter ungefär en och en halv minut. På en fast situation snubblade en tolk på Björns ben och den färgstarke domaren pekade på straffpunkten. Straffen satt säkert vid ena gaveln.

Efter denna, numera vanliga, chockstart blev vi lite tagna på sängen, men fann oss ganska snart till rätta. Det stod väldigt tidigt klart att det inte skulle bli några 9-0 eller 13-1 (som Snipers coach Simon hade tippat före matchen), men nu tog vi över matchen med ganska bra rörelse och passningspel, även om man kanske hade kunnat önska lite mer fantasi. Men efter att Hille missat öppet mål från ett par meters håll (okej, du får skylla LITE på dålig vinkel) kunde Rasmus kvittera med ett fint direktskott efter grymt förarbete av Emanuel. Det kändes skönt och det kändes även som att det skulle komma mer. Och det gjorde det ganska så snart. Domaren hade en minst sagt hård bedömning i närkamperna (även om han var konsekvent), och när en tolk tryckte Rasmus lite i ryggen vid gränsen till straffområdet fick vi en rätt billig straff. Alexis tog bollen och la säkert in den vid stolpen. 2-1 och 1-1 i billiga straffar.

Efter detta kändes det som att matchen var vår, men vi lyckades inte göra nåt mer mål (Alexis missade bland annat också öppet mål, och lyckades via en tolk nicka bollen över), utan vi fick gå till halvtidsvila med en uddamålsledning. Vi var ändå skapligt nöjda med första, även om vi gått ner oss lite i intensitet i slutet och låtit Tolkarna få sticka upp lite mer då. Vi pratade om vad vi skulle rätta till och gick in till andra halvlek med tillförsikt.

Men andra halvlek inleddes med fyra i våra ögon väldigt märkliga avblåsningar i närkamper där vi knappt nuddade de blåklädda, vilket gjorde att vår intensitet återigen dog lite. Vi vågade inte gå in i närkamperna i rädsla för frisparkar och tyvärr smittade detta av sig även på våra löpningar och den allmänna rörelsen. Dessutom var det dags för en tredje straff, inte mindre billig än vår i första halvlek. Men denna tillföll Tolkarna, som tackade för vänligheten och dunkade upp straffen otagbart i krysset.

2-2 gjorde dock att vi började höja vår nivå litegrann, och vi tog över spelet igen. Tolkarna hade dock två riktigt bra anfallare, och även om de inte skapade så många riktigt farliga chanser kändes det ofta farligt ändå. Det blev ändå en handfull halvchanser som hade kunnat resultera med klockrena avslut. Och det var också en tolk som fick bli nästa målskytt, dock i egen kasse ... Hille (tror jag?) slog ett långt fint inlägg till Henke, nickade snett inåt bakåt till Rasmus, som spänstade upp, vred sig i luften och satte pannan till bollen, som smällde in...i stolpen. Tolkarnas mittback fick bollen på fötterna och antagligen tyckte han att anfallet var så fint att han genom en fin gest smällde in bollen i eget mål. Det KAN ha varit så att han trodde att han hade nån i ryggen (vilket han inte hade), men jag tror på det första.

Ledning igen, trots lite halvt krampaktigt spel, och nu kändes det som att det kanske kunde bli mer ändå. Men vi saknade ett riktigt bra samspel och började skicka långa bollar helt i onödan, något som Tolkarna ofta kunde ta hand om ganska lätt, och ibland skicka tillbaka långa bollar mot oss. Och på en sån kom också kvitteringen. Tolkarnas bästa spelare, nummer 9, hade lite lekstuga mot oss på mitten och skickade iväg en fin djupledsboll till nummer 10, som sprintade ifrån Björn och behärskat la in bollen vid stolproten, otagbart för Mattias i mål.

3-3 med kanske 10 minuter kvar var riktigt tungt, och kändes väldigt onödigt. Men istället för att krampa ihop och vara rädda för ännu en förlust knöt vi näven i fickan och visade äntligen ordentlig moral och vilja att vinna matchen. Nu började vi pressa på ordentligt och plötsligt kändes vi farligare igen. Dock ville inte bollen in...förrän med två minuter kvar, när Henke löper sig fri på vänsterkanten. Men målvakten räddar hans avslut fin, dock inte bättre än att den studsar bort mot bortre stolpen...där Jaime kommer farande och språngnickar in bollen. Vansinnigt skönt och sett över hela matchen rättvist. Men det måste vara extremt surt för Tolkarna att tredje matchen av fyra förlora på ett mål i slutminuterna. Och deras kämpainsats var på ett sätt värd poäng.

Om Tolkarna kan ställa upp med den här truppen blir det inte de som hamnar längst ner i tabellen, då tar de minst 10 poäng. Vi gjorde ingen strålande insats, men så usla var vi inte. Vi borde ha dödat matchen i första halvlek, då vi var klart bättre, men i andra halvlek är det ganska jämnt fram till sista tio minuterna.

Vi kan fortfarande mycket bättre, men första halvlek var ändå ganska bra, och skönt att se att vi visar moral i slutet och kan ta en efterlängtad seger. Nu kanske vi vågar spela ut mer och visa vad vi kan?!

Det var ganska många som inte riktigt kom upp i sin bästa nivå denna match, men bland annat Rasmus gjorde en bra match. Förutom att han gjorde ett mål, hade nicken i ribban som Tolkarnas back sköt in i eget mål och fixade straffen i första halvlek rörde han sig bra, kom ner och mötte med ett tillslag och var alert hela matchen. Därför blir han Matchens Lirare denna gång.

Nu möter vi SUS i en riktig prestigefajt. De har revansch att utkräva efter tre raka serieförluster (2009 och 2011), men de mosade å andra sidan oss i vår egen vinterturnering i februari med 3-0. Räkna med att det kommer att smälla och vara lite grinigt. :-)

Efter matchen på fredag blir det också en sväng på stan, då ska ALLA med! :-)

/Boss