Matchrapport: Oranje - Kallhäll 1-5

I onsdags skulle Oranje enligt matchschemat bara spela en match, men det spelades faktiskt två, efter varandra. Varje match var 45 minuter lång. Den första matchen spelade vi bra, men den andra var tyvärr inte lika lyckosam.

Så här gick det till:

Vi mötte det förmodade topplaget Kallhäll, som traditionellt sett har legat högre upp i seriesystemet. Vi hade dock en stark trupp och hade goda förhoppningar om att knipa årets första poäng.

Vi inledde också ganska bra, motståndarna var väldigt kvicka och spelskickliga (som ett samspelt lag bestående av många 92:or ska vara ...), men vi stod upp bra och spelade ett i det stora hela disciplinerat försvarsspel. Vi var dessutom giftiga när vi fick tag på bollen, och fixade ofta med några kvicka passningar farliga snabba omställningar. Vi jobbade som en enhet och även om Kallhäll fick utrymme för inlägg och skott ibland kändes det oftast inte livsfarligt. Våra forwards var nära att komma igenom flera gånger i början, och när sen Niclas i mitten av halvleken slog en fantastisk yttersida till Peter som vid straffområdesgränsen mycket vackert lobbade in bollen över en chanslös målvakt kändes det inte orättvist. Kanske spelmässigt, men inte chansmässigt. Det dröjde inte länge innan 2-0 nästan var ett faktum efter ett mycket vackert anfall, som avslutades med att Adam spelade bollen snett inåt bakåt till Niclas som nästan hade öppet mål, men en back gjorde en makalös blockering och ledningen stod kvar på ett mål. Vi fortsatte att spela bra och skapa farliga chanser, och därför var det oerhört tungt när Kallhäll fick göra 1-1 lite för enkelt i slutet av halvleken.

45 minuter avklarade. Vi hade inte haft mycket bollinnehav och Kallhäll var riktigt bra, men vi hade som sagt stått upp bra och spelat fokuserat, distinkt och rappt när vi fått bollen, utan att stressa iväg den alltför mycket oftast. Det var ingen perfekt halvlek, men det är så här som jag vill att vi ska spela mot den här typen av lag. Smågrejer att slipa på, men inställningsmässigt och fokusmässigt riktigt bra, och distinkt spel med snabba beslut när vi fick tag i bollen.

Tyvärr räckte tio minuters paus för att vi skulle tappa det här till stor del. Kallhäll kom ut supertaggade och inledde direkt med riktig lekstuga. Vi tappade våra positioner och fick lite panik när vi inte fick tag på bollen, och när de gjorde 2-1 efter omställning kändes det minst sagt logiskt. Tyvärr fortsatte pressen och 3-1 dröjde inte länge - en pärla i krysset, otagbart för undertecknad i mål. Det var dock mycket tid kvar, så än fanns det chans att vända. Men när 4-1 strax därefter kom kändes uppförsbacken rätt brant. Nu ryckte vi i alla fall upp oss lite och började spela lite igen. Inte med samma fokus och energi som i första, men klart bättre än i inledningen. Vi hade dock mycket svårare att skapa farliga chanser, och den enda riktigt vassa var när Pippo med en svepande vänster hittade Peter i djupet som snyggt rundade målvakten men inte lyckades få in bollen i dålig vinkel. När klockan började ticka upp mot 80 minuter kom 5-1 på ett friläge och även för den mest optimistiske kom där den berömda spiken i kistan.

Självklart är inte 5-1 efter en halvkollaps i andra så muntert, men jag vill inte att vi gräver ner oss för det. Man får inte glömma att Kallhäll individuellt sett var riktigt vassa. Den här gången kunde vi inte neutralisera dem i 90 minuter, men det får vi ta i höst istället.

Även om man kan lyfta fram mycket som inte fungerade klockrent fanns det också mycket positivt att lyfta fram, trots allt. Vi visar att vi kan spela på den nivå som krävs i första halvlek. När vi hjälper varandra över hela banan är det väldigt svårt att göra mål på oss, det är när vi kommer bort från det (som vi blev smärtsamt medvetna om i andra) som vi blir väldigt sårbara.
När vi lär känna varandra och får finslipa vissa saker kommer vi att kunna spela bättre än i första halvlek också.

Vi har gjort sex mål på tre matcher, och det är fullt godkänt. Får vi bara till defensiven, och då inte bara backlinjen utan för hela laget, kommer vi att ta mycket poäng.

15 matcher kvar. Vi har visat att vi kan spela, nu gäller bara att göra det i 90 minuter! Vi får INTE låta oss nedslås av inledningen av säsongen, den bästa förutsättningen för en lyckosam säsong är att fortsätta att trumma på. Nästan alla jämna matcher vi spelade förra säsongen vann vi, så det ska vi kunna klara av i år också!

Ses på måndag!

/Guus Banks