Matchrapport: Oranje - Björnligan 3-2

Äntligen en seger!

Igår var det ödesmättat möte mot nästjumbon Björnligan, som liksom vi börjat serien knackigt. Ett klassiskt sexpoängsmöte, där vinnaren skulle haka på lagen ovanför och där förloraren skulle få en väldigt brant uppförsbacke i fortsättningen. Efter våra problem i de första fyra matcherna bestämdes det att ett nytt spelsystem skulle införas, och framförallt bestämde vi unisont att den här matchen skulle vi inte ge bort lättvindigt.

Trots taggningen var vi inte riktigt uppe i tempo i inledningen, delvis troligen beroende på lite ovana roller i det nya systemet. Tyvärr blev vi också tämligen omgående straffade för detta, då en av fängelserandiga Björnligans många långskånkar fick hoppa upp helt ostört nära mål och med kraft nicka in ledningsmålet efter bara 5-10 minuter. Men, vi lät oss inte nedslås, utan trummade på och började så sakteliga att ta över matchen. Ligan hade en viss förkärlek för den långa bollen, och inledningsvis hade vi lite problem med dem, men det minskade allt eftersom.

Peter, riktigt pigg för dagen, hade en bit in i matchen en lobb med ryggen mot mål som tyvärr gick i stolpen, men sen dröjde det inte alltför många minuter innan Jonathan forcerade in en Jannis-retur från målvakten. Oerhört skönt, och så pass långt in i halvleken fullt rättvist. Vi fortsatte att ha ett visst övertag, och skapade en del chanser, men ingen som fick det att rassla till i nätet, förutom det bakom mål ... Det ska också sägas att Ligans målvakt var väldigt alert och greppsäker på de inlägg och frisparkar vi försökte slå in under hela matchen. Med en mindre rörlig målvakt där hade det nog blivit roligare för oss. De svartvita motståndarna stack upp då och då, och det blev lite farligt några gånger, men efter 45 minuter kände vi ändå att det var vår match om vi bestämde oss för att ta tag i det hela.

I paus poängterade vi återigen hur viktig intensiteten var, och vi började även andra halvlek riktigt bra. Därför var det ett riktigt dråpslag när vi skänkte bort ett mål nästan direkt. Lasse fick inte tillräcklig kraft i hemåtnicken och en Ligan-forward kunde hinna före och lobba in bollen över en chanslös Martin i mål. Men, men, det var långt kvar och vi skulle bara vinna det här.

Vi tog återigen tag i matchen och var taggade, hade bra rörelse och ett bättre passningsspel än i många matcher tidigare. Förhoppningsvis kan vi ta det ännu en nivå högre framöver. Vi fortsatte att hota framåt, och när Adam mitt i halvleken slog en frispark som tog i ribbans undersida och studsade ut förbannade vi vårt motflyt i cirka en sekund innan giganten Hille kom flygande som Stålmannen och borrade in 2-2 via huvudet. Nu jävlar skulle vi ta det här!

Matchbilden såg fortsatt ut ungefär som tidigare. Björnligan med rakt spel på långa killar, med sporadiska spel ut på kanten till fria yttrar. Inte helt ofarligt stundtals, men de högkaratiga chanserna uteblev. Samtidigt skapade vi en hel del farligheter, som tyvärr antingen missades eller gick om intet genom en misslyckad sista pass. Entre: Adam.
Dags för frispark vid straffområdeshörnet och Ligans målvakt som står lite långt ut får betala dyrt för det när Adam böjer ner frisparken mycket vackert i bortre hörnet - 3-2!

Med Ibero-matchen i relativt färskt minne tänkte vi INTE tappa det här, även om vi började bli lite trötta. Det började nu även mörkna, och lamporna hade ännu inte tänts. Fängelsekunderna är troligen vana att verka efter mörkrets inbrott och kändes nu lite farligare en period. Matchbilden förändrade sig ändå inte markant, och vi behöll trots allt kylan, även om det vid ett par situationer blev lite virrigt. Efter en ganska jämn kvart spelmässigt fick Jannis sen äntligen en chans när han sprintade ifrån en trött mittback, men tyvärr var målvakten mycket snabbt ute och kunde avvärja. De sista minuterna blev väldigt nervösa, men vi lyckades kontrollera händelserna skapligt tills domaren blåste av.

Som sagt - äntligen seger, och äntligen bra inställning hela matchen. Nu vet vi vad som krävs, och jag tror att vi inte kommer att ge bort många meter framöver. Det märktes att båda lagen var i skriande behov av en trepoängare, men jag tycker verkligen att rätt lag vann. Det kändes matchen igenom som att vi var snäppet bättre, med bättre spel och fler och farligare chanser. Det var många som gjorde sin bästa match för i år, och det bästa är att jag tror att vi bara kommer att bli bättre nu när vi fått lite vind i seglen och systemet sätter sig allt mer. Vi har ju redan gjort godkänt många mål framåt (ca 2 i snitt per match). När vi jobbar som ett lag och hjälper varandra över hela banan kommer vi också att stoppa baklängesmålen, och då kan resten av säsongen bli en rolig historia. Bara vi ger oss själva chansen varje match kommer poängen att trilla in i strid ström!

Ses på måndag på den uppenbarligen välbesökta träningen!

/Il Presidente