Matchrapport: Azzurri - Oranje 0-2 (0-0)!

Det var dags för näst sista vårmatchen och dags att spela på den förhatliga Stadshagen 2 igen. Uppsnacket inför matchen kändes bra, men när matchen sen blåstes igång kändes det inte lika bra längre. Kanske var det att de ytor vi har kunnat spela på de senaste matcherna på de normalstora planerna inte längre fanns, men vi fick inte alls till nåt bra spel utan fastnade istället här och där och fick ingen flyt alls i spelet. Azzurri å sin sida trivdes bra med de små ytorna och hade ett smånätt passningsspel, och var det bättre laget första 20 minuterna, även om inte så många chanser skapades. Närmast kom de med ett avslut i bortre stolpen från ganska nära håll, men den studsade ut igen. Så småningom började vi dock äta oss in i matchen, började vinna närkamper och även skapa chanser. Adam hade en frispark i ribban som Jonker missade returen på, vi hade en del skottlägen och nån bättre chans, men sammantaget inte så jättemycket att skriva hem om.

När det var dags för halvtid kändes det som en spelmässigt och chansmässigt rätt jämn halvlek, men att vi hade väldigt mycket kvar att plocka fram.

Och det blev skillnad direkt i andra halvlek. Fortfarande fick vi inte till så mycket vackert kortpassningsspel, men nu började vi slita ordentligt, göra det svårt för Azzurri och spela mer som ett lag. Och nu började vi även skapa mycket chanser. Tyvärr hade vi inte vår mest effektiva dag, och 0-0 stod sig 20-25 minuter in i halvleken. Azzurris målis hade tydligen uppmärksammat att vi inte kunde göra mål på egen hand, och hade vänligheten att bjuda Jaime på ett läge (vi tackar den lågt stående solen för det) när han tappade bollen vid straffområdeslinjen. Jaime tackade och tog emot och slog behärskat bollen förbi backen som förgäves försökte freda sitt mål med burväktaren på villovägar. Riktigt jävla skönt och en stor lättnad spred sig i kroppen. Matchbilden förändrades nu en smula och Azzurri flyttade upp positionerna litegrann. De skapade fortfarande inte så mycket, men det kändes farligare, särskilt på frisparkar de fick ganska lättvindigt. Och nån fin räddning tvingades jag i alla fall göra.

Vi fortsatte att skapa chanser, men inte sätta dit dem. Men då klev solen och målisen, hand i hand, in i handlingen igen. Ännu en hög djupledsboll ner mot målet blev föremål för missbedömning och Henke utnyttjade situationen perfekt, när han i hård kamp med en back slet sig loss och kunde glidtackla in tvåan. Backen glidtacklade samtidigt Henke, som blev liggande ett tag efter målet. Men riktigt härlig uppoffring och ett väldigt skönt mål, som verkligen kändes som att det stängde matchen. Och så blev det också, inga fler mål gjordes och vi kunde kliva av med tre nya sköna poäng och en ny nolla, trots att spelet lämnade en del att önska. Men en riktigt skön kämpa- och laginsats i andra, där vi insåg vad som gäller på Stadshagen 2. Inget finlir, utan bara tugga på.

Det var många som inte kom upp i nivå i första halvlek, men som sen var bättre i andra. Dock tycker jag att främst Alexis och Bernard var bra i hela matchen, och visade vilja, distinkthet och teknik redan från start. De får därför dela på Matchens Lirare-utmärkelsen denna gång.

Nu väntar Storkyrkopojkarna innan det är dags för sommaruppehåll. All in på den matchen, grabbar!

/Boss