Matchrapport: Oranje - Makkabi 3-1 (2-1)

Dags för årets första match mot ett lag från övre halvan, bollskickliga Makkabi, som vi gjorde en bra match mot i våras när vi vann med 1-0.

Jonathan var tvungen att lämna återbud med en förkylning, och på morgonen före matchen tvingades seriens bästa målvakt (sorry, KFK-Jocke) göra detsamma av samma anledning. Undertecknad fick då hoppa in i kassen, trots norra Europas sköraste lårbaksidor och en mycket öm tå efter en oöm behandling av sambon och köksstolen hemma.

Hur som helst, 15 man, och på mitten och på topp spelade folk på vanliga positioner men i backlinjen gjorde Henning årsdebut och Niclas fick kliva ner och grisa istället för att göra mål och assist längre upp. Att jag dessutom hade glömt tröjor åt de som inte har egna gjorde inte heller underverk för uppladdningen, då jag och Kim (som skjutsade) kom tillbaka 7-8 minuter före matchstart.

Det var dock tydligen en idealisk uppladdning, för efter typ 30 sekunder dunkade Adam in bollen från favoritläget utanför straffområdet på vänsterkanten. Denna gång var det ingen patenterad Adam, utan en "brasserensning" (ni vet när man så att säga cykelrensar vänd framåt...jaja...) som dök ner i målvaktens bortre hörn. Kanske inte otagbart, men ingen jättetavla, trots allt. Oerhört skön start förstås. Makkabi började nu passa runt bollen fint och stack upp med lite chanser då och då. De hade mer boll och hade ett fint spel, om än med lite för små marginaler ... vilket märktes då Kenneth snodde bollen av en back och serverade Pippo, som rundade målvakten och enkelt la in 2-0 i öppet mål. Inte helt logiskt med tanke på matchbilden, men hittills inte alldeles orättvist. Nu kom dock Makkabi igång bättre, och deras passningspel blev rakare och vassare. De märkte att djupledsbollarna i mitten ofta sårade oss, och fortsatte på den inslagna vägen. En del farliga chanser, där avslutet antingen gick utanför eller där Zenga i målet lyckades hindra bollen, skapades innan Makkabi vid misstänkt offside kom två anfallare mot ensam målvakt och enkelt kunde reducera. Fullt logiskt och rättvist, men inte desto mindre frustrerande.

Makkabi fortsatte att spela bra, och vi kämpade bra, men hamnade ofta steget efter och spelade alldeles för dåligt kollektivt, utan gick på en och en. Vi lyckades dock rida ut stormen och hade en ledning efter första 45. Vi var överens om att vi hade mer att ge, och flyttade in snabba Adam som mittback för att få bukt med djupledsbollarna, samt bestämde oss för högre kollektiv press för att inte låta dem spela runt så mycket. Det gav effekt i båda fallen. Djupledsbollarna var inte alls lika farliga längre, och Makkabi hade fortsatt ganska mycket boll, men kom ingenvart. Vi pendlade mellan fint spel med bollen, med många fina kombinationer, till planlösa tjongbollar då och då. När Peter dock mitt i halvleken gick förbi sin back och smällde in bollen i närheten av bortre krysset från 20 meter kändes det om inte avgjort, så i alla fall väldigt nära seger - en känsla som dock avtog något då Gunnar blev utvisad med 15-20 minuter kvar. Det hade kunnat bli ödesdigert, även om Makkabi inte nu heller kom till mer än nåt enstaka farligt avslut, om inte nummer 17 i deras lag hade gått samma öde till mötes som Gunnar med tio kvar. Nummer 17 hade dock "rött kort" stämplat i pannan från matchminut 1, så det mest oväntade var snarare att han fick vara kvar så länge.

Sista tio blev ganska kontrollerat, och vi har nu tagit sju segrar på de åtta senaste. Makkabi tyckte efter matchen att vår seger var rättvis (om jag inte hörde fel), men faktum är att hade de fått in fler bollar i slutet på första hade det kunnat sluta annorlunda. I andra halvlek har vi ganska bra kontroll, men Makkabi är ett duktigt lag, som nog bara behöver bli lite rakare och mer distinkta i sitt offensiva spel. Men det är kul att möta fint spelande lag.

Kontentan är att vi spelmässigt gör en okej insats, med höga toppar och djupa dalar, men moralmässigt gör vi en grymt bra andra halvlek, där vi aldrig faller igenom trots relativt lite bollinnehav. Men en väldigt skön och bra vinst, och nu fortsätter vi vinnartåget igen efter det korta stoppet på Storkyrkans perrong. Härnäst väntar Kronis som fick stryk mot Norrtull med hela 8-0. Men som vi vet, det kan hända de bästa. ;-)

Många gör en bra insats idag, få gör en spelmässigt grym insats. De två som jag tycker sticker ut är denna gång Douglas och Adam, där Adam denna gång får Matchens Lirare-utmärkelsen tack vare i princip inga misstag, målet och den viktiga placeringsförmågan i andra halvlek, vilket tog udden av Makkabis djupledsspel. Adams bästa match på ett tag, i mina ögon. Tilläggas bör också att jag som målvakt har mest uppsikt över backlinjen, och om några spelare högre upp i banan känner sig förfördelade kan det bero på det.

Nya tag på lördag, och tre nya pinnar!

/Zenga