Matchrapport: Storkyrkopojkarna - Oranje 1-1 (1-0)

Dags för Oranjes fjärde möte med SP i historien. Vid de tre tidigare tillfällena har vi tyckt att vi har gjort en dålig match, nu skulle det bli ändring på det! Det blev det inte.

Liksom i höstens första match mot KFK var det ingen anstormning av spelare till matchen, men efter inringning av Andreas Fredriksson, som inte spelat sen 2009 (eller gjorde du nån enstaka match förra året, Andreas?) samt övertalning av Jonathan, som egentligen inte var tillgänglig, såg vi ut att bli 14 pers. Sen tvingades Peter lämna återbud och Jonker lämnade återbud två timmar före matchstart. Calle ställde dock in sitt fredagsflyg till Ängelholm och lät flickvännen åka ner själv, för att istället åka 16.15 till Köpenhamn (!) och sen ta sig till Ängelholm därifrån - det är rätt inställning! Alltså, 13 pers, men där två av spelarna var tvungna att åka 20-25 minuter före full tid. Undertecknad bytte därför om, men med hopp om att slippa kliva in. Med fem av våra ordinarie mittmittar borta fick Pippo kliva ner från anfallet och Andreas F fick hoppa in där (och gjorde en bra insats), men annars kunde folk spela på överlag normala positioner.

Vi pratade före matchen om att SP är bra när de får tid med bollen och man inte tvingar dem att röra sig i sidled och jaga boll så mycket. Eftersom vi dessutom var så få var vi överens om att hålla bollen inom laget och rulla runt mycket. Domaren blåste igång matchen, SP fick första anfallet och skapade en hörna. På den missade Lasse oturligt en rensning och bollen hamnade hos en SP-spelare, som genom en rejäl felträff lyckades få in bollen med knappt styrfart stolpe in. 0-1 efter 30 sekunder ... inte riktigt den start vi hade tänkt oss.

Men, men, mycket kvar och fick vi bara igång spelet skulle det ordna sig. Det fick vi inte. Vi gjorde precis tvärtemot det vi sagt - vi spelade sällan i sidled eller bakåt, utan slog långt när vi fick tag på bollen. Dessutom hjälpte vi varandra dåligt och visade inte tillräcklig vilja. Kort sagt en dålig halvlek. Som tur var spelade SP allt annat än imponerande, och hade ett minst sagt rakt spel, med den tidiga långa bollen som regel. Vi hade överlag inga jätteproblem med de bollarna, men vid några tillfällen blev det farligt och bland annat tvingades Martin till en jätteräddning nere vid stolproten på ett friläge. Trots vår krampaktiga halvlek lyckades vi skapa en rad hyfsade chanser, mestadels skottlägen från strax utanför eller innanför straffområdeslinjen. Men bollträffen var denna dag inte den bästa och många fina skottlägen slutade i målvaktens skopa eller med en boll som rullade ut till inspark.

Halvtid, 0-1 och rejäl uppryckning krävdes. Vi var överens om att vi hade spelat dåligt och bestämde oss återigen för att följa den sagda planen ... och den här gången gjorde vi det. Direkt i andra halvlek började vi rulla runt bollen mycket bättre, vilket gav SP mer slit utan boll och oss mindre slit utan boll. Det gjorde att matchbilden svängde över ganska rejält till vår fördel, och vi gjorde egentligen allt bättre än i första halvlek. Dock hade vi svårt att skapa riktigt vassa chanser ändå, ofta fastnade sista passningen på nån försvararfot eller så blev den lite för brant. Dock inte Gunnars fina lyftning till Jonathan en kvart in i andra, en passning som Jonathan förvaltade fint genom att dundra in bollen otagbart vid ena stolpen. 1-1 och det kändes som att vi verkligen skulle vända matchen nu. SP skapade i princip ingenting, förutom nån frispark och nån hörna, men de är å andra sidan alltid farliga på fasta.

Halvleken fortsatte ungefär på samma sätt. Oranje med bollen och initiativet, chanser skapades då och då, men för få riktigt högkaratiga och inga som resulterade. SP började trots sina fyra avbytare verkligen gå på knäna, men tyvärr hade vi inte heller så mycket ork kvar i högsommarvärmen. Och det blev inte bättre när Pippo och Calle var tvungna att lämna med kvarten kvar. Inga avbytare (förutom jag) var inte nåt framgångsrecept när ledningsmålet skulle forceras in, och vi tappade så sakteliga kommandot i matchen och när Martin W tvingades lämna planen till förmån för mig kändes det om att oavgjort låg nära till hands. Så blev också fallet, efter en ganska tandlös slutforcering.

En oerhört jobbig poängförlust, och dessutom väldigt onödig. Hade vi kunnat vara ett par till hade vi med allra största sannolikhet vunnit, men med en bättre första borde vi också ha vunnit med befintlig trupp. Vi gör en mycket bättre andra, men VI MÅSTE sluta slänga bort förstahalvlekar nu. Vi har kommit undan med det i de två första matcherna, men nu blir vi straffade för det. Sett till spelet var vi klart värda vinsten och var det bättre laget, men sett till riktigt farliga målchanser är nog inte oavgjort helt orättvist. Jag har dock väldigt svårt att tro att SP känner sig rånade på några poäng den här gången ...

Jag hade även kunnat påpeka för domaren att SP inte hade nån lagledare vid sidan om, vilket hade minskat deras antal avbytare, men SP var schysta nog att gå med på att börja matchen tidigare och dessutom ha en kortare halvtidspaus (med tanke på att Pippo och Calle skulle gå tidigt), så det hade varit småaktigt att gnälla på det.

Det är många som trots allt får godkänt, men egentligen kommer ingen utespelare över 90 minuter riktigt upp i sin bästa nivå. Martin i mål var dock säker och felfri (förutom nån missriktad inspark), och kryddade sin insats med stor greppsäkerhet, snabba utrusningar och en grym räddning på friläget. Han blir därför Matchens Lirare denna gång.

Med en minut kvar skadade dessutom Erik foten och blir troligen borta hela hösten. JÄVLIGT tråkigt för både honom och oss, särskilt med tanke på att Grodan är borta länge. Vi får snart dra lott om mittbacksplatsen inför matcherna ...

Två matcher mot lagen som ligger närmast under oss väntar nu. Jag hoppas och tror på fulla trupper och bra spel i 90 minuter!

/Supersub