Matchrapport: Oranje - Åkeshov 2-2 (1-0)!

Dags för vårens andra träningsmatch redan i februari, och tyvärr lite av samma melodi som förra matchen. Många anmälda, men lite återbud före start och sen denna gång en kavalkad av skador när matchen väl började.

Åkeshov hade haft samma problem och kom dit med endast 11 man. De är ju dock unga (förutom veteranen/tränaren Björn som fick hoppa in på högerkanten, snart 50 år gammal), så de klarar ju sånt. ;-). Vi var 15 man från start och hade också det mesta av spelet i början, dock utan att dominera. Vi hade även denna match lite svårt att ställa om från vårt gamla spelsystem till det nya, och fick inte direkt nåt flyt i spelet. Vi skapade trots det en handfull riktigt farliga chanser, men effektiviteten var inte vad den borde och avsluten var ofta utanför. Rätt tidigt kom också skadorna - först Mickes lår (framsida), strax efteråt Niels lår (baksida) och strax därefter målisen Uffe (i sin debut för Oranje), som landade illa på nacken efter en luftduell. Undertecknad fick ouppvärmd hoppa in (men lyckades faktiskt trots det undvika att skada mig!).

Spelet jämnades ut en del, men vi kunde trots det ta ledningen, när Pippo nickskarvade fint till Jaime, som låg och smög bakom backlinjen, på egen planhalva. De rödklädda ropade på offside, men förgäves, och Jaime kunde enkelt lura ner målvakten och lägga in bollen i öppet mål.

1-0 i halvtid och ett fall framåt jämfört med sist, men ändå rätt långt från det spel vi vill och hoppas kunna prestera. Wisse var nu tvungen att gå också, så nu hade vi bara en avbytare.

Början på andra halvlek såg klart bättre ut, med Kojak som briljerade i den defensiva rollen. Nu var det bättre spel, men egentligen inte fler farliga chanser. Det stod istället Åkeshov för, särskilt efter att även Kojak blivit skadad och båda lagen nu saknade avbytare. Åkeshov stack upp i en del farliga chanser och hade ett stolpskott innan bollen i friläge satt i nät. 1-1, och dittills inte helt rättvist, kände vi. Men ändå väldigt bra kämpat av Åkeshov, som klarade av att gå till attack och även freda sitt eget mål rätt så framgångsrikt. Till och med en straff lyckades de klara av, när Hovets målis kunde rädda Pippos elvametare.

Nu började Hovet också ta över lite mer även spelmässigt och kunde också göra 2-1 från ett liknande läge som ettan, dock i något sämre vinkel. Ungefär tio minuter kvar och i ett försök att gå ikapp bytte vi tillbaka till 3-4-3, som vi ju är mycket mer vana vid. Om det berodde på byte av spelsystem eller att vi tvingades jaga kvittering som var orsaken är svårt att veta, men plötsligt började vi spela mycket bättre. Dock hade vi fortsatt svårt att komma i riktigt bra lägen, men vad gör det när man har comebackande Steffen på planen. En rätt mör Steffen fick feeling och drog på ett vänsterskott från 20-25 meter, och det blev så lyckat att den seglade över en chanslös Hovet-målis och blev till en fin kvittering, och med det resultatet slutade matchen.

2-2 får nog sägas vara rättvist sett till hela matchen, och jag är imponerad av Hovet som spelade utan avbytare hela matchen och enligt utsago med 10 man i slutet (något jag inte märkte). Vi borde ha avgjort matchen i första halvlek, men när vi inte gjorde det hade vi även kunnat torska matchen.

Som alltid mot Hovet blev det jämnt och smågrinigt, men hela tiden schysst och med skön stämning.

Dock känns det som att det inte heller denna gång blev riktigt nåt riktigt test för nya spelsystemet, särskilt inte när vi får skador på tre dominanta mittmittar och när mittmitten Wisse även var tvungen att gå i halvtid. Men vi visar vilja hela vägen och fick återigen se Linus springa outtröttligt i 90 minuter, vi fick se Neal göra en fin debut på mittbacken och Lasse klev fram med bindeln på armen och styrde verbalt och med strålande mittbacksspel hela matchen. Nu hoppas vi att skadorna läker fort och att vi kan avsluta nästa match med fullt manskap på rätt positioner. :-)

/De Muur (nåja)