Matchrapport: Atlas - Oranje 1-4 (1-2)!

Manegen var krattad för årets hittills viktigaste match, en riktig sexpoängsfajt mot bottenkollegan Atlas. Atlas som var ett topplag tills vi mötte dem i våras, där vi slog dem, och sen inte hade tagit en poäng sen dess inför vårt möte. Tyvärr bröt de trenden i denna match ...

Vi mönstrade en trupp bestående av 16 man, med ett par nykomlingar, och hade goda förhoppningar om att plocka med oss en trea.

Inledningen var helt okej, och spelmässigt ganska jämn. Dock kom en kalldusch ganska omgående, då Atlas fick en spelare friställd framför vårt mål efter lite flipperspel inne i vårt straffområde efter en frispark. Lite ologiskt, men vi har ju legat under alla gånger vi har tagit poäng, så ingen fara på taket ännu. Vi fortsatte någorlunda bra, och skapade inte så mycket, men ett friläge (som tyvärr missades) och ett par halvchanser. Atlas skapade liksom vi inte jättemycket, men stack upp med lite halvchanser då och då. Och det räckte för att även göra 2-0 med omkring tio minuter kvar av halvleken. Jag måste erkänna att jag inte minns skeendet perfekt, men så vitt jag minns liknade det de vitkläddas första mål. En boll som inte rensades bort tillräckligt bra, och till slut hamnade hos en friställd Atlas-forward, som liksom vid första målet avslutade bra.

Ruskigt tungt, med tanke på hur halvleken sett ut, men plåster på såren kom ganska raskt då nye Henrik gjorde en riktigt fin räd på vänsterkanten och serverade en helt ren Jannis några meter från mållinjen. Jannis gjorde inget misstag och en i princip nödvändig reducering kom till före halvtidsvilan.

I halvtid pratade vi om att kanalisera energin och frustrationen över utfallet hittills samt en usel domare (som dock inte var partisk åt nåt håll, och inte avgjorde matchen). Vi kände att vi hade stor chans att vända matchen, trots allt, och gick ut till andra halvlek med tillförsikt.

Matchbilden fortsatte vara ganska jämn, med relativt få klara chanser. En bit in på halvleken drogs sen Erik ner i straffområdet, och straffen var solklar ... men inte för domaren! En kvittering där, och resultatet hade kunnat bli helt annorlunda. Särskilt med tanke på att Atlas 13 spelare från start nu var nere i 11 man. Kort efteråt skedde dock det motsatta, Atlas fick straff. Inte fel i sig, men situationen var knappast värre än den innan. Det spelade hursomhelst inte så stor roll denna gång, då straffskytten gjorde en Mild och lyfte bollen över. Det stärkte oss rejält, och nu kände vi att vändningen var på gång. Då gjorde Atlas 3-1 ...

Återigen lite motflyt, när vi rensar bort bollen efter deras första chans, men bollen hamnar hos en vitklädd och när Klas försöker att täcka avslutet hamnar bollen i de egna nätmaskorna. Inte alls dåligt av Klas, mer oflyt.

Återigen en riktigt brant uppförsbacke, men det var trots allt en kvart kvar eller nåt liknande. Vi lyckas skapa lite chanser (dock inte så många som vi borde ha kunnat göra), bland annat får vi en chans från väldigt nära håll som vi missar (jag minns inte vem). En kopia av den missade chansen mot RA i första höstmatchen. Tyvärr är det ju så att vi inte har råd att missa den typen av chanser om vi ska vinna matcher, och när Atlas sen gör 4-1 på en kontring går ridån ner och borras fast i scengolvet.

Sammanfattningsvis gör vi en helt okej match spelmässigt, men den stora skillnaden idag är att Atlas visar lite mer jävlar anamma, är mer distinkta och är mer effektiva när de får lägen. De har inte fler chanser än vi, men de sätter dit dem, och det är ju vad sporten går ut på. Dessutom saknar de avbytare i stort sett hela andra halvlek, och då ska vi kunna nöta ut dem, inte förlora halvleken med 2-0. Men en eloge till Atlas, som säkerligen känner en enorm lättnad över denna vinst.

Vi måste i de återstående sex matcherna se till att tro på oss själva igen och våga hålla ett högre passningstempo. Det kan räcka långt att vinna hälften av matcherna, till exempel två vinster mot nedflyttningskonkurrenterna Ibero och Björnligan och sen en till. Det SKA inte vara omöjligt. I nästan alla matcher i år har det funnits en period när matchen har stått och vägt, och nästan varje gång har den vägt över till motståndarnas fördel. Självklart ingen slump, men det visar också att steget till att vinna inte är så långt. Björnligan har till exempel tagit 7 poäng på de fyra senaste matcherna (liksom vi gjorde i våras) och förlorade med uddamålet mot tidigare seriesuveränerna Kallhäll.

Nu hoppas vi på en stark insats och skrällseger mot Vällingby imorgon. Vällingby är duktiga, men ojämna, så chansen finns garanterat!

/Der Bomber