fredag 4 juni 2010

Matchrapport: Oranje - Atlas 3-1 (2-1)

Dags för derby, som flera av övriga seriens lagsidor påpekade, och då spelar tabellplaceringen ingen roll. Atlas har alltså, liksom vi, hemmaplan på Essingen.

Jag hade en positiv känsla inför matchen, det kändes som att den här dagen skulle vi spela bra, och det infriades till stor del.

Vi snackade mer om att våga spela runt bollen, och inte vara rädda för att göra felpassningar. Felpassningarna kom visserligen då och då, men de var klart färre än tidigare, så det kanske gav effekt? Oavsett vad handlade vinsten framförallt om vår inställning. Den här matchen ville vi verkligen vinna tillbaka bollen och spelade som ett lag igen - underbart att se!

Inledningen av matchen tillhörde Atlas, som hade ett visst övertag. Vi började helt okej, men de svartklädda och högresta motståndarna skapade lite mer och hade några halvchanser i början. Det dröjde dock inte länge innan vi kom igång lite bättre och jämnade ut matchbilden. Det var skönt att se att vi idag hade bestämt oss för att inte ge bort några poäng frivilligt. Vi spelade nu energiskt, aggressivt och vågade ta det lugnt med bollen. Vi skapade inget tryck, men hade många bra kombinationer allt högre upp i banan. När sen Martin skarvade vidare en boll bakifrån till en relativt fristående Peter i straffområdet, som inte gjorde nåt misstag, kändes det som att det här skulle vara vår match. Atlas gav sig självklart inte för det, utan fortsatte att trumma på. Jag misstänker att deras inlägg och längre bollar normalt sett har bättre adress, för idag var det en hel del bollar som rann ut eller flög över huvuden.

Det dröjde inte länge innan det var dags för 2-0 ... eller det trodde i alla fall alla på vår bänk. Jannis sprang sig loss och ensam mot målvakten skulle han lägga in bollen, men blev hakad bakifrån. Det såg ut som att det var utanför straffområdet, men även om straffen skulle utebli kändes frilägesutvisningen given. Men det blev bara gult kort ... för Jannis!! Domaren, som hade inlett matchen med flera märkliga domslut, började nu döma, för att utrycka sig snällt, sådär. Och det blev nog inte bättre av att frustrerade Oranje-spelare spydde galla över honom för varje, i våra ögon, felbeslut. Att vi var så tokiga när vi ledde matchen säger ändå en del. En lite rolig parentes i sammanhanget är att Pippo inte fick nåt gult när han föll betydligt enklare i straffområdet lite senare.

Hur som helst, istället för 2-0 kom ett mål åt andra hållet. Det kändes lite onödigt, men Atlas forward gjorde en väldigt snygg klack via bortre stolpen på ett lågt inspel. Det kändes ändå inte ödesdigert, vi hade inte tänkt nöja oss med ett mål idag. Och det dröjde inte heller alltför länge innan Klas skickade iväg en lång boll åt Pippo att springa på. Vilket han gjorde föredömligt. Atlas målvakt var egentligen först på bollen, men Pippo lyckades störa honom så mycket att han trevligt nog gav Pippo möjlighet att få nåt sätt få med sig bollen och lägga in den i det övergivna målet. Ruskigt skönt att ta med sig till halvtidsvilan, vilket vi gjorde.

I paus var vi nöjda med första överlag, och ville inte ändra så mycket. Däremot skulle vi sluta att ta gula (vi hade fått fyra i första) och framförallt skita i hur domaren dömde och inte snacka så mycket.

Andra halvlek började ungefär som den första. Atlas kom ut lite piggare än Oranje och tog ett kort tag ett fast grepp om spelet och skapade även en del chanser. Inga högkaratiga, men även halv- och trekvartschanser kan ju bli mål. Så småningom tuggade vi oss in i matchen igen och nu var matchen i princip jämn. Atlas försökte med inlägg, sporadiska skott och fick även många hörnor. Dock inget mål, utan ett stolpskott var det närmaste de kom, men det var å andra sidan väldigt nära ... Vi stack fortfarande upp med fina kombinationer och instick, inlägg och farliga kontringar, tyvärr utan att resultera. Vi kände att vi hade ett litet övertag såväl på planen som på resultattavlan, men med tio minuter kvar kom ett oerhört farligt skott från Atlas. Andreas, som varit stabil i mål hela matchen, sträckte nu ut i sin fulla längd och tippade skottet till hörna. Räddningen var lika snygg som viktig, och när vi sen fick en straff med tre minuter kvar efter att Pippo blivit nerdragen i boxen, kändes det hela klart. Pippo brukar få ta sina straffar, men denna gång skickades Adam fram. Och han gjorde inget misstag utan slog in bollen snyggt. Tydligen var det så snyggt att domaren ville se det igen. Han hade tydligen inte blåst, men Adam var taggad! Atlas målvakt tipsades av sina lagkamrater att Adam skulle lägga den i samma hörn igen. Detta hjälpte dock inte, eftersom straffen var otagbar - knappt men klart under ribban. Du får ta dina straffar i fortsättningen, Pippo! ;-)

3-1, riktigt bra inställning och tre välförtjänta poäng! Spelar vi så här kommer vi inte att ha några problem att hänga kvar. Försvaret gjorde en kanonmatch och inte släppte till mycket alls, på mitten slet vi i 90 minuter och vågade hålla i bollen bättre än tidigare, och offensivt slet Jannis och Pippo ruskigt bra trots numerärt underläge och skapade en handfull chanser. Och Andreas såg riktigt stabil ut, och räddningen i slutet var av högsta kvalitet. Nu ser vi till att hålla den här nivån även fortsatt!

Två matcher kvar till sommaruppehållet, ingen av dem ska bli poänglösa!

/Boss

2 kommentarer:

  1. Det roligaste var Atlas-spelaren på bänken, som försökte psyka Kim: "Snygga knickers, har du köpt dem på Myrorna eller?" Tyvärr hörde inte Kim detta, så han var tvungen att skrika det inte bara en eller två utan tre gånger innan han gav upp. Hoppas att han inte hade tänkt på den vassa, dräpande formuleringen länge...

    SvaraRadera
  2. Min favorit var nog precis vid slutsignalen "Det här är ju det sämsta laget!!!!". Det gör mig absolut inget om alla lag i serien resonerar så.

    SvaraRadera